Ett Lag var klart, det var Legenden, Ali och Helene PDT som vann mixtrippeln på DM. Det skulle fyllas på med fyra lag via ett kval i helgen.

På Lördagen så spelades två monradgrupper. I Förmiddagsmonraden så Lattjade Albin, Jeppe och Tove hem det relativt enkelt. Det var jämnt i monradfinalen upp till typ 7-7, men likt hungriga hajar så cirklar ett bra lag runt och väntar på läget och när det väl kommer så dammar det till och sen är det klart.

 

I eftermiddagsmonraden så var det betydligt jämnare. Två lag hamnade på tre segrar, kvoten spelade ingen roll var det sagt innan. Så då spelades en avgörande match om segern. Den stod mellan två Boulerolag. Efter att ha räddat matchen med ett lilleskott vid 5-12 så vände Berra, Helene och Mats på steken och vann med 13-12 och blev klara för Helsingfors även dom.

 

Åtta lag totalt gick vidare till Söndagen för att spela om dom två sista platserna till Helsingfors. Således två pooler och dom två bästa i ena poolen möter dom två bästa i andra poolen i varsin final.

 

Till sist så stod segrarna där. Det var Krister, Tanja och Jörgen och jag tror att kamel, Nån dam och Mackan tog den femte och sista platsen till Helsingfors.

 

Stadskampen är intressant och het vartannat år. För att det är så mycket mer utvecklande boule att spela i Helsingfors? Nej såklart inte. Det är kul att resa iväg med andra boulenerdar, dricka lite bärs, käka lite gott och ha lite kul helt enkelt. Så vartannat år så är intresset relativt högt, känslorna på ytan och Stadskampen lite kul, i alla fall res, häng och umgängesmässigt.

 

 

Men jag kan inte ta Stadskampen på allvar. Stbf är veka och luddiga, spelarna respekterar inte anmälningsvillkor och nyttjar flatheten.

Lag som inte kvalat in till Söndagen kommer med för att andra lag kommer på att dom inte kan spela på Söndagen? Det var hur tydligt som helst i onlineanmälan att det gällde två dagar. Kan man inte två dagar så anmäler man sig inte helt enkelt. Ett annat lag byter ut en spelare mot en annan och blir i slagkraft jävligt mycket bättre. Blir diskade, blir arga och får lira ändå?

 

Haha, nje jag vet inte. Men det är mycket runt stadskampen som är stökigt som vanligt.

Jag tycker inte man kan beskylla eller belasta spelare. Det är styrande organ som måste klä skott.

 

Min fråga efter denna helg blir således. Hur svårt är det att göra detta tydligt?

Jag gör ett försök.

 

 

Det går inte att missförstå eller dra i. Men det är lite oklart och det är lite luddigt och det är lite si och så. Det är arrangörens ansvar att det är tydligt och att det efterlevs. Inte spelarnas.

Jag skiter lite i det personligen, det är inte livsviktigt för mig och fladdra till Helsingfors. Men den strukturerade, inlärde idrottsgenen i mig får sig ju en törn. Skulle detta kunna hända i större mer etablerade sporter? AIK möter Malmö imorgon. Tänk om 4 AIK spelare inte kan, Sebastian Larsson har några bra polare, så VNL, Forsberg, Guidetti och Ekdal ställer upp. Det viktigaste är ju att det blir match. Tror ni fotbollsförbundet skulle säga ok? Tror ni Malmö säger ok? Klart AIK säger ok och tycker motståndet till det är trams.

 

Men så kan man ju inte jämföra? Nä, det kan man inte. Bara om vi vill in i den stora seriösa idrottsfamiljen. Vill vi det? Är vi redo för det? Är dom redo för det? Vart ska vi börja? Vad är ok och inte? När är det ok och när är det inte det? Jag är ganska så säker på att ska man framåt i den processen så måste man vara tydlig i stort som smått. Herregud, denna sport vill in på OS agendan, vi klarar inte ens ett stadslagskval utan cirkus.

 

Men generellt så är det inget utvecklingstänk i detta upplägg. Så för min del kan man skrota hela grejen, den känns ändå inte seriös. Jag kommer inte att kvala något mer på ett tag i alla fall. Jag gillar inte hur det går till och då kan man ju bara välja bort det. Lägg dom 50 000 kronorna på DM upplägget istället. Prispengar. En gratifikation till dom två spelare under 30 år som gör bäst prestation totalt under DM osv. Jag orkar inte tänka nu men det finns massor om man funderar lite. Jag förstår att Stadskampen finns kvar. Vi människor har väldigt svårt att bryta traditioner, vi fastnar så lätt i att det har alltid varit så. Men jag tror vi närmar oss slutet på stadskampseran. Känslan är så i alla fall.

 

Jaja, nu är det klart för denna gång. Det är ändå lite kul att en tävling dom flesta inte tycker är något att hänga i julgranen ändå är så känslofylld när det kommer till kritan, I alla fall vartannat år.

 

Lycka till i Helsingfors alla, vilka ni nu blir, misstänker att det kommer vridas lite till.

 

//RB

 

Ps. Vi behöver inte vara eller bli så arga på varann. Ordning och reda faller på arrangör och förbund, så måste det ju vara. Vi behöver inte vara arga på dom heller, men ifrågasättande, ja det bör vi vara. D.s