Hej då Anders Larsson, Hej ?????

Ingenting varar för evigt.

Det är lätt att bli personlig inom boulevärlden. Det beror såklart på dess litenhet.

Jag tänker hålla mig lite till det som det faktiskt handlar om på landslagsnivå, resultat.

Det finns en del parametrar som man måste väga in. Saker som vilka har satsat, vilka förutsättningar råder osv. Resultatets värde får man fram genom att jämföra med tidigare resultat.

Rent resultatmässigt så måste ju Anders Larsson vara en av dom mest framgångsrika FK:s vi haft. Det har ramlat in flera medaljer och ett flertal bra placeringar. Man undrar ju vad han värderar högst rent resultatmässigt. Dom fina medaljerna i singel eller något annat?

Jag personligen hade varit mest nöjd med niondeplatsen i Madagaskar i trippel VM för herrar. Det är i sig ett fantastiskt resultat på otroligt svåra banor i en av dom tuffaste miljöer man spelat i nånsin. Man gjorde ett flertal riktigt bra matcher. Det är den tuffaste och svåraste klassen och just VM smäller ju betydligt högre än tex EM.

Med dom små förutsättningarna och medel Svensk Boule besitter så ska Anders Larsson vara mycket nöjd med sin tid som FK. Jag tror inte det går att göra det så mycket bättre i dagsläget. Ska vi upp ytterligare en nivå så krävs det mera pengar, mera folk och en större organisation i och runt våra landslag. Våra ledare där är ju relativt ensamma. Fotbollslandslaget har ju en större organisation runt landslaget än vi har spelare i truppen.

Så tack Anders Larsson för den här tiden, bra jobbat!

Den stora frågan nu är ju, vem tar över??

Jag tänker och tänker men jag får inte fram nån given kandidat. Självklart så dyker det upp ett gäng namn i mitt huvud som är duktiga på ämnet boule och som har engagemang och kunskap, absolut. Men alla namn jag får upp i huvet faller på samma punkt. Kan han/hon ena landet, kan han/hon få spelare som borde satsa på landslag att göra det? Kan han/hon få alla att acceptera att vara i en landslagstrupp men inte bli uttagen till mästerskap?

Det finns tre vägar enligt mig.

Antingen får vi satsa på en ledare som har rätt kopplingar till det vi tror mest på.

Eller så får vi satsa på någon som säger. Ja eller Nej, samtliga med nej säger det for life och så får vi bygga upp en ny kultur i värdet till landslagsspel med en ny generation.

Det tredje är att rekrytera från utlandet. En ledare utan historik eller kopplingar till eller inom Svensk Boule.

Det första ger hyffsat resultat i dagsläget, det andra ger det senare men kan skapa en förutsättning för framtida FK:s som dagens inte har, det känns dock inte som ett rimligt alternativ. Det tredje skulle kunna skapa en mix av det.

Så jag tror att vi ska försöka rekrytera från utlandet. Utöver det så tror jag på att man ska vara en stab på 3-4 personer. Ekonomiskt möjligt? Kanske inte men det ändrar inte min åsikt till att det är så det borde vara. Då skulle man kunna utöka arbetet med våra spelare på ett helt annat sätt. Vi måste skapa ekonomi för det, det är kanske det viktigaste men otroligt svåra steget att förverkliga.

Det ska bli superintressant att se hur man löser uppgiften med att tillsätta en ny FK.

Just nu verkar det ju allmänt lätt att bli av med folk inom förbundsarbetet men betydligt svårare åt andra hållet. Det är en alarmerande signal, i alla fall när man sitter såhär på håll och tittar på.

//RB